Avelsstatistik
Se också klubbens årliga utvärderingar av RAS
(För vit herdehund, beakta att flera individer har ofullständiga stamtavlor, vilket bland annat kan leda till missvisande siffror gällande inavel %!!!)
Information om parningstyper
Parningstyp avser den direkta relationen mellan kullens föräldrar och bestäms av föräldrarnas inbördes släktskap.
Fyra typer definieras:
1 = mindre besläktade än kusiner
2 = besläktade som kusiner eller motsvarande
3 = besläktade som halvsyskon eller motsvarande
4 = besläktade som föräldrar – avkomma eller helsyskon
Kullnr = ordningsnummer för tikens kullar
Föräldrars ålder = ålder vid kullens födelse
När parningstyper fastställs för aktuella kullar redovisas det genomsnittliga antalet valpar per kull för varje parningstyp. Som regel sjunker kullstorleken kraftigt, särskilt i parningstyp 4.
I raser med litet genomsnittligt antal valpar per kull blir de avläsbara effekterna på kullstorlek av naturliga skäl mindre. Inavelns nedsättande verkan på fruktsamheten ses då främst i svårigheter att få tikarna dräktiga.
Släktskapsgränserna för:
Typ 1 = mindre än 6,25%
Typ 2 = minst 6,25%, men mindre än 12,5%
Typ 3 = 12,5% men mindre än 25%
Typ 4 = 25% inavelsgrad eller högre
Avelsanvändning & generationsintervall
Debutålder medeltal = ålder vid första parning.
Lägsta debutålder = lägsta registrerade ålder vid första parning
Debut före 1 års ålder = antal parade före 1 års ålder
Debut före 2 år = antal parade före 2 års ålder
Medelantal valpar = genomsnittligt antal producerade valpar
Största antal valpar = det största antalet valpar registrerade för någon hane/tik
Rek. antal valpar = högsta antal rekommenderade valpar per hane*
Rek. högsta antal valpar = högsta acceptabla antal valpar per hane*
Största antal barnbarn = det största antal barnbarn efter enskild hane eller tik
”Matadorer” antal = antal hanar med fler valpar än rek. högsta antal eller det dubbla antalet barnbarn
Matadorer % = andelen matadorer i procent av hanhundar i avel
Matadorers valpar % = valpar efter matadorer i procent av totala antalet valpar
Matadorers barnbarn % = barnbarn efter matadorer i procent av totala antalet barnbarn
Egen inavel % = avelshanars och -tikars egen inavelsgrad
Generationsintervall = tiden från dagen föräldrarnas första kull och fram till den genomsnittliga tidpunkten för avkommornas första kullar.
Rekommendationen för högsta tillåtna valpantal per hane varierar mellan raser beroende på att generationsintervallen är mycket olika långa. Grunden är att ingen hane eller tik bör ges tillfälle att få fler valpar än 5% av dem som föds under hans eller hennes generation. Idealet är att inte överskrida 2%.
Rekommenderat högsta valpantal = ca 2% av årlig registrering i rasen under ett generationsintervall för rasen.
Maximalt acceptabelt valpantal = högst 5% av årlig registrering i rasen under ett generationsintervall för rasen.
Maximalt antal barnbarn = högst 2 x maximalt antal valpar.
Om generationsintervall
För att det urval av avelsdjur som görs skall ha någon verkan måste en ny generation hundar produceras. Förändringstakten i avelsarbetet påverkas därför av tidsavståndet mellan generationerna – generationsintervallet. Generationsintervallet har också betydelse för hur snabbt en ras förlorar ärftlig variation om den är utsatt för inavel eller när få hundar används i avel. I vissa beräkningar redovisas därför rasens genomsnittliga generationsintervall och viss hänsyn tas till det vid beräkning av exempelvis högsta antal rekommenderade valpar per hane. Rekommendationerna har tidigare utgått från ett genomsnittligt generationsintervall på fem år. I Lathundens beräkningar justeras nu det högsta rekommenderade antal valpantalet så att ju kortare generationsintervallet är desto mindre blir antalet valpar som bör accepteras per hane/tik.
Definitionen för generationsintervall i Lathunden
Det genomsnittliga antal dagar som går från den dag som en hanhund eller tik producerar sin första kull tills de av deras avkommor som används i avel producerar sin första kull. Observera att det gäller genomsnittstiden för första kull för samtliga avkommor som används i avel och inte den kortaste tiden mellan en förälders första kull och den första kullen efter en avkomma.
Om avelsmatadorer
Avelsanalysen omfattar två generationer av hundar, dels de som är födda inom analysperioden och dels deras föräldrar. De båda grupperna överlappar i viss utsträckning då åtskilliga hundar som fötts inom den perioden dessutom producerat egen avkomma.
Som avelsmatador definieras varje hane/tik som har fler valpar än det gällande rekommenderat maximivärde för rasen eller det dubbla antalet barnbarn. Observera att rekommenderat maxantal är omdefinierat och beroende också av antal registreringar samt generationsintervall.
Procentandelen egna valpar och barnbarn är beräknade som matadorernas andel av samtliga registrerade valpar och barnbarn efter de hanar och tikar som fått avkomma under analysperioden.
(För vit herdehund, beakta att flera individer har ofullständiga stamtavlor, vilket bland annat kan leda till missvisande siffror!!!)
Avelsbas (effektiv population)
Den beräknade avelsbasen (effektiva populationen) avser inte antalet faktiskt använda avelsdjur. Beräkningarna utgår i stället från den faktiska ökningen av inavelsgraden i den stam av hundar man faktiskt har. Därefter beräknar man hur stor en slumpparad population med lika antal hanar och tikar skulle behöva vara för att inavelsstegringen skulle bli densamma som i den verkliga hundstammen. Det antal man då får fram är måttet på den effektiva populationen eller avelsbasen. Den effektiva avelsbasen beskriver således hur närbesläktade de avelsdjur är som kommer till användning och vilken effekt den släktskapen får på förlusten av ärftlig variation i djurstammen. Normalt räknar man med att en ras eller art befinner sig i allvarlig fara för svåra genetiska skador när avelsbasen (den effektiva populationen) underskrider nivån 50.
Dataprogrammet Lathunden, medger också beräkningar av ”tillgänglig” avelsbas. Beräkningen baseras på slumpmässiga simulerade parningar för två generationer framåt i tiden. Endast de hundar som verkligen använts som avelsdjur av rasens uppfödare utgör startpunkt för beräkningarna. Vid de simulerade och slumpmässiga parningarna tillåts dock inte parning mellan helsyskon eller föräldrar och avkomma. Programmet tar i övrigt inga andra hänsyn.
